Mossor samt lavar


Klicka på bilden för mer info

Mossor och lavar är två alltemellanåt till synes lika växter, men de skiljer sig till på flera olika sätt. Bägge kan expandera på sten samt saknar rotsystem därtill tar upp vatten från sina bladliknande utskott. Där tar också likheterna slut.

Mossa trivs på platser med mycket fukt och gärna skugga, så att fukten stannar kvar. Mossor är mestadels gröna i färgen samt tar opp vatten och näringsämnen med assistans av porer i sina bladliknande utskott alldenstund de saknar fullgott rotsystem för denna uppgift. Istället kan somliga mossor ha rotliknande utskott som förankrar växten med underlaget.

Mossa växer i marker som är näringsfattiga, sura och indränka, exempelvis dålig skötta trädgårdar. Mossa är under normala förhållanden – med god dränage, bra pH-värde och redigt gödslat – inte lika motståndskraftigt som vanligt gräs, men då förhållandena ändras tar mossan över samt brer ut sig.

Mossa kan i regel klara av att bliva uttorkade under längre perioder, samt då det åter blir vått samt fuktigt så kommer mossan att föröka och sprida sig. Mossa trivs oxå att växa på material så som asfalt, betong, eternit, tegel och skiffer, vilket medför att de kan börja växa på taket.

Det är viktigt att man håller efter sitt hustak för att mossa inte ska anträda växa på det då det leder till att fukt hålls kvar på taket samt i minimala materialsprickor. När vintern och kylan sedan kommer, kan det leda till att takpannorna spricker samt man får fuktskador samt mögel på vinden och resten av huset. De vanligaste mossarterna är husmossa och väggmossa.

Lavar däremot, växer gärna på torra samt soliga platser. De är en symbios av en svamp samt en alg. Svampen har till göromål att bestå av grund och skydd åt algen samt att ta upp näring och vatten. Algen bildar i gengäld energi igenom fotosyntes från den upptagna näringen. Vanligt är lavar grå till färgen, men många andra kulörer finns.

Lavar saknar stam, rotsystem samt blad och tar upp vatten och näring ovanifrån samt de är mycket känsliga för luftföroreningar. Lavar har inga problem att bestå helt utan vatten utan sjunker ner i så kallad torrdvala där ingen expansion händer. De vanligaste arterna av lavar är islandslav samt renlav. Islandslav har en lång tradition i annorlunda maträtter, bland övrigt sallader.

Lavar föredrar att expandera på kala ytor, så som sten, timmer, bark samt jord, men de kan oxå förekomma tillsammans med örter samt mossor. Vissa lavar växer på trädstammar och får då sin näring från vatten som sipprar över växten. Det innebär en långsam tillväxt för laven.

Andra lavar växer på stenar och utsöndrar då olika syror som maklig löser upp stenen och utsöndrar annorlunda mineralämnen som laven kan ta upp. Artindelning när det gäller lavar är alltemellanåt komplicerad, alldenstund det egentligen rör sig om ett par arter – en svamp och en alg, men växtsättet och utseendet ger laven sitt namn och det är framförallt svampen som avgör på vilket sätt laven växer samt hurdan den tittar på ut.

Mossor och lavar är nämligen ganska vit skiljda, när man tittar på lite närmre på det! Vill man to dän mossor och lavar är det enklats med Fulstopp – spruta på och regna av.