Luktsanering – vad det innebär och hur man går tillväga

För att bli av med odörer som är elakartade kan man använda sig av en metod som kallas luktsanering. Det finns olika metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man ska fundera på är givetvis att avlägsna källan till den dåliga lukten. Men även om man så gjort kan en del odörer dröja sig kvar i väggar samt möbler. För att komma tillrätta med det, som annars kan bli ett obehagligt problem, finns det olika metoder. Alla metoder har sina för- och nackdelar.

Luktsanering med hjälp av ozon är en typisk procedur. Ozon är en instabil gas som består av tre syreatomer vilket normalt återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är emellertid hälsovådligt och man bör därför inte vistas i trånga utrymmen då sanering sker med stöd av ozon. Eftersom ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet uppstår på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering funkar bra mot både illa lukt och åt att sanera mögel. De hjälper även då man vill fösa undan exempelvis möss som härbärgerar i väggar och dylikt.

En annan metod för luktsanering är via fotokatalysator. Det är en maskin med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, alternativt det ännu mer effektiva titandioxid. Det bildas då hydroxylradikaler som är mycket reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med någon annan partikel. På så vis slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna metod är den nyaste och hittills mest effektiv. För att göra fotokatalysatorn ännu mer effektiv kan man använda sig av en UV-lampa som producerar en liten mängd ozon också. På så sätt får man en dubbel effekt.

Om man använder enbart fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön medan saneringen pågår, vilket i en del situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.

Ännu en en procedur för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna metod används också som saneringsmetod mot mögel samt parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda – det varierar givetvis beroende på vad för besvär man har -, t ex en blandning vilken består av livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen omvandlas till alkohol vilken i sin tur dunstar bort. Foggerapparaten värmer upp glykolen till gas och finfördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Det för med sig att saneringsvätskan kan tränga in på annars otillgängliga platser.

Om det inte är tillräckligt kan man stryka på saneringsvätska alternativt Fulstopp. Dessa vätskor har för uppdrag att eliminera mögel och svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och andra hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har trängt in grundligt, i t ex trä samt betong. Saneringsvätska kan användas separat men man ges snarare bäst verkan ifall det används som komplement åt en annan metod.

Med tanke på att saneringsvätskor ofta är både hälsovådliga samt miljöfarliga – Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar fastän den fungerar så bra – bör man dock i så stor omfattning som möjligt beakta de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.