Mögelsvampen kan angripa massor ytor

Det första man brukar tänka på i samband med mögelsvamp är dålig lukt och besvär. Det finns en rad olika sorters mögelsvampar. Mögel kan utsöndra mögelsporer, mykotoxin och MVOC (microbial volatile organic compound, gaser som ofta uppfattas som dålig lukt).

Mögel skapar nätverk som kallas mycel, i vilket det växer långa trådar – hyfer. Längs med dessa trådar kan möglet förflytta näringsämnen samt vatten. Uppbyggnaden gör så att mögelsvampen kan växa sig mycket omfattande och kan även leta sig in i porösa material så som trä samt betong. Det är således ofta bara en liten del som syns.

Mögel som inte ger upphov till giftiga gaser används vid framställning av till exempel ostar. Från mögelsvampen Penicillium kommer även penicillin, vilket är revolutionerande inom medicin och vårt främsta vapen mot bakteriella infektioner. Således är inte allt mögel varje gång av ondo. Penicillium kan dock också ge allergi och astma om det får växa till sig i ett hus.

Somliga grupper av mögel, så som svartmögel, är fruktade ur hälsosynvinkel då de kan ge upphov till allvarliga svampinfektioner, exempelvis Aspergillus som kan ge aspergillosis. Aspergillosis är en fruktad åkomma i synnerhet för människor som har nedsatt immunförsvar och kan resultera i döden.

Vanliga symotom som man kan utveckla ifall man är i mögelangripna hus är astma, allergi, hosta, nästäppa, hudirritation, upprepade förkylningar, onormal trötthet, mag- och tarmproblem med mera. Det är alltså relativt vaga symptom som inte jämt för tankarna åt mögel. Om man upplever symptom som ovan nämnda är en bra idé att höra med andra som bor eller vistas ofta i samma hus ifall de upplever liknande saker.

Man ska aldrig tolerera att bo eller uppehålla sig (jobb, skola, förskola och så vidare) i en byggnad som är angripen av mögel. Det måste utföras mögelsanering. Man kan sanera på annorlunda vis, och det är omdiskuterat vilka som är bäst.

Om mögelangreppet är smått och på oorganisk jämn yta, så som kakel i badrum, kan man tvätta med hjälp av vinäger (vittvins-) eller bikarbonat utspätt i vatten för att döda möglet, hellre än att använda klorin, som förvisso funkar på dessa ytor, mer är väldigt giftigt.

Om det rör sig om porösa material är risken för motsatt verkan påtaglig om man använder klorin med tanke på att det vanligtvis är utspätt med vatten och inte kan tränga ner och tillintetgöra allt mögel. Det är troligt att mögelsvampen inom kort blommar upp igen efter en sådan behandling och det enda man har åstadkommit är att hälla ut lite gift.

Ett bättre val än Klorin är Tvärstopp. Det fotrsätter verka framåt i tiden.

Ifall möglet förekommer på mer porösa ytor, så som betong i till exempel källare, är det bättre att använda sig av foggingmetod alternativt fotokatalytiska luftrenare. Vid fogging hettas saneringsmedlet upp så att det förångas till små droppar. Dessa droppar kan efteråt lättare ta sig in i porösa material och in i svåråtkomliga utrymmen och där eliminera mögelsvamparna.

Är mögelsvampangreppet så svårt att man inte kan bo kvar i huset förrän det har skett sanering kan man få ekonomiskt stöd från staten. Vid så allvarliga fall av mögel och annan mikrobiell påväxt räcker det ofta inte med avfuktare och mögeldödande medel utan man måste avlägsna allt det angripna materialet. Det är ett omständigt och kostsamt projekt, men också det enda som inte bara tar bort mögelsvampen utan också sporer samt mykotoxiner.