Har du koll på vad som skiljer mossor och lavar åt?

Fastän mossor och lavar är snarlika varandra till utseendet så finns det mycket som skiljer dem åt. Trots att bägge grupperna exempelvis inte har rötter har de olika sätt att komma runt det problemet.

Mossa är en vanligtvis grön växtgrupp som har funnits på jorden i drygt 450 miljoner år. De har inget rotsystem men har istället små rottrådar som förbinder växten med underlaget. De har också en kort stam samt bladliknande utskott. Mossa trivs där det finns mycket fukt och gärna är skuggigt. De kan växa över stenar och jord, men också andra underlag så som betong, tegel, eternit, skiffer samt asfalt.

Mossa tar upp vatten med näring löst däri genom evigt öppna porer i de bladliknande växtdelarna och håller kvar vätan. Detta innebär att mossa är en oönskad gäst på tak. När vintern kommer fryser mossan och risken finns att den utbredda isen spräcker takpannorna. Det bästa sättet att ta bort mossa från takpannorna är manuell borttagning.

Mossa tycker om att växa i näringsfattig samt sur jord som gärna har dålig dränering. Då tar mossan över eventuella grässorter. Gödslar man och sprider ut kalk samt dränerar sin trädgård kan gräset få det fördelaktigt och konkurrerar således ut mossan.

Man kan också använda sig av järnsulfat, som i butiken har namn som mossa gti och så vidare, för att fort eliminera mossa. Man bör dock vara vaksam på att det är ett bekämpningsmedel och det bör användas med stor varsamhet. Man bör helst inte använda järnsulfat eller liknande preparat på takpannor för att få undan mossa där med tanke på att dessa medel kan missfärga pannorna.

Somliga platser är mer lämpade för mossa än för gräs och man ska inte bara hälla på bekämpningsmedel och låta det vara – då kommer mossan garanterat åter. Stundtals kan mossa vara riktigt fint i trädgårdar och bidra till en lummig atmosfär. Mossa tål långvarig torka utan att växtcellerna skadas. När det sedan blir blött igen kommer växten ånyo spira samt fortplanta sig.

Lavar å andra sidan är inte en ensam planta utan en korsning mellan en alg alternativt cyanobakterie samt en svamp. Svampen bygger upp själva laven och i nästan samtliga fall är det svampen som ger den dess utseende. Svampen skyddar mot uttorkning och skapar skelett åt laven. Algen finns strax innanför det yttre skiktet och har för uppgift att skapa energi via fotosyntes.

Lavar trivs som bäst där det är ljust och torrt. De är oftast grå till färgen och kan klara sig mycket långa perioder helt utan vatten med tanke på att de då hamnar i torrdvala och inte har någon som helst tillväxt. Lavar tar upp all sin näring genom nederbörd. En del lavar växer över sten och kan avge ämnen som långsamt bryter ner stenen och därmed frisätter mineraler som laven kan tillgodogöra sig.

Det finns även lavar som växer på träd och ges sin näring när vätska sipprar över värdväxten vilket medför att dessa lavsorter tar väldigt lång tid på sig att växa. De vanligaste lavsorterna är renlav samt islandslav. Det finns en lång tradition att använda lav i till exempel mat eller att färga garn med det för att ges naturfärger.

Som man kan observera så är mossor samt lavar egentligen inte särskilt lika varandra, även om de i somliga fall kan te sig så! Vill man eliminera dom så är det enkelt och varar längst med hjälp av Fulstopp.